Framtidens stad växer fram i nordöstra Lund
Redan nu läggs grunden till forsknings- och innovationsområdet Brunnshög som ska bli ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande. Här kommer 40 000 människor att arbeta och bo i en integrerad och innovativ miljö – som värms upp av spillvärme från forskningen
När beslutet fattades att förlägga den europeiska forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) till Lund, väcktes tanken att knyta ihop forskningen med en attraktiv boendemiljö.
– Man hade som mål att göra Brunnshög till en attraktiv och hållbar stadsdel och väldigt tidigt började man prata om att skapa ett kretslopp där överskottsenergin skulle värma bostäder och kontor. Platsen är optimal, säger Sara Kralmark, projektledare och affärsutvecklare på Kraftringen som just nu bygger världens största lågtempererade fjärrvärmenät i Brunnshög.
– Att lägga en stor forskningsanläggning som alstrar mycket värme i direkt anslutning till ett större samhälle gör att vi kan knyta ihop staden med forskningen. Att utnyttja värmen på ett eller annat sätt var självklart. I Sverige är vi erkänt duktiga på fjärrvärmeteknik.
Knutpunkten där forskningen möter staden är just det lågtempererade fjärrvärmenätet – unikt i sitt slag.
Lågtempnätet utgör själva stommen i det fossilfria kretslopp som nu byggs i Lund. Enkelt uttryckt är det spillvärme från MAX IV-laboratoriet som leds ut till bostäder, kontor, spårvagnshållplatser och andra offentliga platser. Dåligt isolerade hus kräver betydligt varmare vatten i fjärrvärmeledningarna, medan de energisnåla bostäderna som byggs i Brunnshög inte har samma behov.
Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen och ansvarig för utbyggnaden av det lågtempererade nätet.
– Det blir helt enkelt för dyrt att lägga vanlig fjärrvärme i sådana områden, förklarar Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen och ansvarig för utbyggnaden av det lågtempererade nätet.
– Vi har utvecklat en ny typ av fjärrvärmenät som är billigare att lägga samtidigt som vi får en lägre värmeförlust. Varje grad som vattnet måste värmas upp blir en kostnad.
Anders Jirdén står utanför Kraftringens värmecentral intill spårvagnshållplatsen som har byggts intill MAX IV-anläggningen. Det är en klar och kall vinterdag, frosten ligger vit på fälten. På perrongen ligger ett tunt lager av mjuka snöflingor.
– De smälter snart bort, förklarar Anders Jirdén och visar hur överskottsvärmen leds bort från MAX IV-anläggningen och ut till Brunnshög.
– Här inne står en värmeväxlare som sänker temperaturen och skickar ut ljummet vatten under perrongen. Värmen smälter snön så att man slipper halka och snöröjning, säger han.
Tillsammans med Möllegården en bit därifrån – och några kunder söder om Brunnshög – är hållplatsen ett exempel på hur Brunnsög kommer att se ut i framtiden. Spillvärmen från MAX IV täcker värmebehovet i hela Brunnshögsområdet, och de få dagar som MAX IV har driftstopp täcker spillvärmen från ESS upp. Tanken är att även använda överskottsvärmen från matvarubutiker och andra verksamheter som har ett behov av kyla.
Andra visioner är uppvärmda utegym och vägbanor. Spillvärme kan också användas för att driva växthus så att man kan odla året om. Potentialen är enorm, menar Sara Kralmark.
– Om vi hade haft möjlighet att samla upp all spillvärme som produceras i Europa, skulle det täcka hela Europas värmebehov. Men spillvärmen är ofta svår att ta hand om. Antingen är platsen där den produceras olämplig, eller så är flödet oregelbundet eller har fel temperatur. Här i Brunnshög har vi alla förutsättningar, säger hon.