Brunnshög – framtidens stad växer fram i nordöstra Lund
Redan nu läggs grunden till forsknings- och innovationsområdet Brunnshög som ska bli ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande. Här kommer 40 000 människor att bo och arbeta i en integrerad och innovativ miljö – som värms upp av restvärme från forskningen. Vi träffade Sara Kralmark, projektledare och affärsutvecklare och Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen, för att ta reda på Kraftringens roll i framtidens stad.
Berätta, vad gör Kraftringen på Brunnshög?
I Brunnshögsområdet vill vi knyta ihop forskningen med en attraktiv boendemiljö och skapa ett kretslopp där överskottsenergin ska värma bostäder och kontor. Enkelt uttryckt kan vi utnyttja värmen som forskningsanläggningarna: ESS (European Spallation Source) och MAX IV alstrar och detta i direkt anslutning till ett större samhälle. Platsen är optimal och i Sverige är vi erkänt duktiga på fjärrvärmeteknik. Därför är det självklart att utnyttja värmen på ett eller annat sätt.
Sara, kan du förklara hur restvärme från forskning ska värma bostäder och kontor?
Sara Kralmark, projektledare och affärsutvecklare på Kraftringen.
Redan nu byggs världens största lågtempererade fjärrvärmenät – unikt i sitt slag – och är knutpunkten där forskningen möter staden. Nätet utgör själva stommen i det fossilfria kretslopp som nu byggs i Brunnshög. Kort sagt är det restvärme från MAX IV-laboratoriet som tas om hand i Kraftringens energicentral, uppgraderas och leds ut till bostäder, kontor och spårvagnshållplatser.
Illustration av Brunnshög hållplats.
Hållplatsen – tillsammans med Möllegården och kunder i Södra Brunnshög – är ett gott exempel på hur Brunnshög kommer att se ut i framtiden. Restvärmen från MAX IV täcker värmebehovet i hela området, och de få dagar som laboratoriet har driftstopp täcker Kraftringens vanliga nät, inklusive restvärmen från ESS, upp. I det stora hela är tanken att även använda restvärme från matvarubutiker och andra verksamheter som har ett behov av kyla.
Anders, hur fungerar lågtempererade fjärrvärmenät?
Anders Jirdén, projektingenjör på Kraftringen och ansvarig för utbyggnaden av det lågtempererade fjärrvärmenätet.
En stor utmaning i områden med lågenergihus är att det är mycket komplicerat att bygga ett lönsamt fjärrvärmenät. För att få bättre lönsamhet behöver kostnaden för ledningsnät och värmeproduktion reduceras kraftigt. Ett sätt att möta denna utmaning är Kraftringens lågtempererade fjärrvärmenät som i sin tur erbjuder lägre temperatur och minskar kostnaden för värmeproduktion. Lägre temperatur innebär att en ny typ av fjärrvärmeledningar och läggningsteknik kan användas, vilket minskar kostnaderna för fjärrvärmenätet. Tack vare det kan vi erbjuda fjärrvärme i områden med lågenergihus.
Vi har utvecklat en ny typ av fjärrvärmenät som är billigare att lägga samtidigt som vi får en lägre värmeförlust. Varje grad som vattnet måste värmas upp blir en kostnad.
På spårvagnshållplatsen som har byggts intill MAX IV-anläggningen står en värmeväxlare som sänker temperaturen och skickar ut ljummet vatten under perrongen. Värmens uppgift är att smälta snön för att slippa halka och snöröjning.
Så hur skulle ni summera Kraftringens satsning på framtidens fjärrvärmenät?
En önskad möjlighet vore att samla upp all restvärme som produceras i Europa och täcka hela världsdelens värmebehov. Dock är restvärmen ofta svår att ta hand om. De vanliga anledningarna är antingen att platsen där den produceras är olämplig, eller så är flödet oregelbundet eller har fel temperatur. Här i Brunnshög har vi alla förutsättningar och det ger oss en fantastisk möjlighet!
