Sensorerna som lär oss om hur invånarna lever i staden
Ett trådlöst nätverk med sensorer som kan berätta var det finns lediga parkeringsplatser eller soptunnor som behöver tömmas är på plats i Eslöv. Med hjälp av sensorteknik kan kommunerna få bättre underlag för allt från trafikplanering till underhållsarbete, samtidigt som det ökar tryggheten för invånarna.
− Projektet visar på den bredd som man redan nu kan ana av framtida användningsområden, allt från att mäta trafikvolymer till att med hjälp av närvarosensorer skapa ett lugnare och tryggare centrum för fotgängare och cyklister, säger Sara Kralmark, projektledare på Kraftringen som driver projektet tillsammans med Eslövs kommun och Lundabolaget Sensative.
Sensorprojektet, eller Smart Eslöv-projektet som det kallas, rullades ut i slutet av februari då fem olika sorters sensorer sattes upp i centrala Eslöv. Sensorerna kan känna av när någon sätter sig på en parkbänk, bevaka flödet på en gång- eller cykelväg och räkna hur många människor som passerar i en järnvägstunnel. Tanken med projektet är att lära sig mer om sensorteknik och hur den på bästa sätt kan skapa nytta för kommuninvånarna. Om projektresultatet faller väl ut är nästa steg att mer noggrant välja ut sensorer som skapar tydliga nyttor.
Petra König, utvecklingsstrateg på Eslövs kommun och projektledare för sensorkommunikationsprojektet, poängterar att sensorerna i testprojektet bara registrerar rörelsemönster, inte vilka som rör sig.
– Nej, det är inga kameror. Vi får veta hur många som till exempel passerar eller uppehåller sig på en viss plats vid en viss tid, men inte vilka personerna är.
– Om vi i framtiden kan använda sensortekniken på rätt sätt har vi ett unikt underlag när vi planerar förändringar och ombyggnader till bästa nytta för medborgarna. Vi genomför just nu ett projekt för att lära oss mer om tekniken, säger hon.
Kraftringen driver sedan hösten 2019 ett nät för sensorer i Lund och bygger ut liknande lösningar på flera platser. LoRa står för ”long range” och innebär ett trådlöst nätverk med räckvidd på fem till tjugo kilometer där man kan skicka datatrafik. Tekniken lämpar sig främst för överföring av mindre datamängder än till exempel mobilnäten eller andra trådlösa datanätverk. Det här gör LoRa optimalt för sensorer som sitter ute i stadsmiljö, till exempel för att få signal när en parkeringsplats blir ledig, när det är dags att vattna en rabatt eller när en soptunna är full.
Sara Kralmark ser många användningsområden för sensortekniken.
− Kraftringen driver testprojekt på andra orter också. Hos en fastighetsägare i Lund testar man t.ex. sensorer som upptäcker rörelser intill husväggar som är utsatta för klotter. Genom att ställa in villkor för sensorerna kan väktare få sms-larm under tider när närvaro vid fasaderna utgör misstanke om vandalism, säger hon.
Sensordata från parkeringsplatser skulle kunna användas på digitala vägledningsskyltar för att tidigt leda infartstrafik på väg in i staden. Datan skulle även kunna användas i den kommunala planeringen för att veta var det behövs fler parkeringsplatser och vilka som inte används lika mycket. Det är också en miljövinst då 10-45% av trafiken i en stadskärna utgörs av bilister som söker parkeringsplatser och släpper ut onödiga mängder växthusgaser.
En annan fördel är att tekniken är energi- och kostnadseffektiv. En batteridriven LoRa-sensor fungerar i 10-15 år utan batteribyte. Just långa batteritider, som minskar behovet av underhåll, är avgörande för att kunna rulla ut sensoranvändning i stor skala, berättar Mats Flankör, ansvarig för produkter och tjänster inom affärsområdet Datakommunikation på Kraftringen Fiber.
− Med den här typen av energi- och kostnadseffektiva nät kan man enkelt skapa helt nya tjänster till låga kostnader. Vi har bara precis sett början på det som brukar kallas sakernas internet och med nätverk såsom LoRa-nätet finns infrastrukturen på plats för framtidens spännande utveckling, säger han.
